Radon

Innehåll: Generella egenskaper • Om radon (Rn) • Radonhalten mäts i Becquerel • Var finns radon? • Hälsorisker med radon • Exempel på olika nivåer av radon • Radon från marken • Radon i byggmaterial • Radon i hushållsvatten

Radonmätning • Korttidsmätning • Långtidsmätning • Gräns- och riktvärden för radon • Gräns- och riktvärden för radon i inomhusluft • Gräns- och riktvärden för radon i dricksvatten • Gräns- och riktvärden för arbetsplatser

Radonmätning i villa • Radonmätning på arbetsplatser • Radonmätning i flerbostadshus och bostadsrättsföreningar • Radonmätning i skola- och förskola • Mätmetoder • Mätning av gammastrålning • Åtgärder • Radonbesiktning • Radonsanering

Generella egenskaper

Om radon (Rn)

Radon är ett radioaktivt grundämne, en ädelgas, med atomnummer 86 och beteckningen Rn som bildas när radium sönderfaller. Radon är färglös, 7,5 gånger tyngre än luft och mer än 100 gånger tyngre än väte.

Radon har en halveringstid på 3,8 dagar. När radongasen sönderfaller bildas radondöttrar. Dessa fastnar på partiklar i luften och kan följa med inandningsluften in i lungorna. Det är radondöttrarna som utgör en hälsofara. Radondöttrar är radioaktiva isotoper av bly, polonium och vismut och bildas i den radioaktiva sönderfallskedjan efter radon. Det finns tre isotoper av radon, radon-222 som bildas i sönderfallskedjan från uran-238, radon-220 som bildas i sönderfallskedjan från torium-232 och radon-219 som bildas i sönderfallskedjan från uran-235. Den vanligast förekommande isotopen är radon-222.

Ämnet upptäcktes först av den tyska kemisten Friedrich Ernst Dorn medan han studerade radiums sönderfallskedja. Robert Whytlaw-Gray och William Ramsay var först att isolera radon. Detta lyckades år 1910. Ämnet kallades då för radium emanation. År 1923 döptes gasen till radon.

Radonhalten mäts i Becquerel 

Radonhalten mäts i enheten Becquerel (Bq/m3) per kubikmeter inomhusluft. Becquerel, är SI-enheten för radioaktivt sönderfall och infördes år 1975. 1 Bq är ett sönderfall per sekund.

Var finns radon?

Radon förekommer naturligt i marken över hela Sverige. Radon finns även i utomhusluften fast i mycket låga halter. Radon från marken är den vanligaste källan till radon i bostäder, byggnader och lokaler. Radon förekommer även i vissa byggmaterial som exempelvis blåbetong. Radon i våra byggnader kan komma från en eller flera av följande tre källor:

1. Mark under och/eller runt huset
2. Byggmaterial
3. Vatten för hushållsbruk

Hälsorisker med radon

Den naturliga radioaktiva strålningen vi utsätts för kommer huvudsakligen från radon i inomhusluften. Den största hälsorisken med radon är att den kan orsaka cancer i både lungorna och luftrören. Långvarig exponering av höga halter av radon ökar risken för att drabbas av lungcancer. Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att cirka 14% av lungcancerfallen i Sverige orsakas av radon. Det motsvarar cirka 500 fall av lungcancer varje år. Risken att drabbas av lungcancer på grund av radon beror på radonhalten, exponeringstiden och individuella benägenheter att utveckla lungcancer. Det tar lång tid för lungcancer att utvecklas, vanligen mellan 15–40 år.

Mätperiod radon

För att erhålla tillförlitliga resultat och ett årsmedelvärde bör radonmätningen genomföras under eldningssäsongen, vilken sträcker sig från den 1 oktober till den 30 april. Mätperioden ska vara minst två månader för att kvalificera som en långtidsmätning. Med mätdosor från ett SWEDAC-ackrediterat laboratorium kan du enkelt genomföra en radonmätning på egen hand och erhålla ett pålitligt årsmedelvärde. Så här går du tillväga: 1. Beställ hem radondosor 2. Placera ut dosorna på önskade platser. 3. Efter avslutad mätperiod skickar du tillbaka dosorna för analys. 4. Efter ungefär en vecka får du en mätrapport som indikerar eventuella förhöjda radonhalter. Om du behöver svar inom en snäv tidsram kan en korttidsmätning vara ett alternativ. Korttidsmätningar ger endast rådgivande resultat men är användbara i specifika situationer, som vid fastighetsköp, försäljning eller efter genomförda åtgärder.

Radon från marken

Radium och uran finns naturligt i alla bergarter och därmed också i alla jordarter. Radon från marken är den vanligaste orsaken till radon i byggnader och kan orsaka mycket höga radonhalter i inomhusluften. Radonet från marken åker in i byggnaden med jordluft som sugs in genom olika otätheter i grundkonstruktionen. De egenskaper i marken som har störst betydelse vid bedömning av radonrisken (förutom uran, radium och radon) är storleken på kornen, jordlagrens mäktighet, porositet och vattenhalt.

Radon i byggmaterial

Uran och radium finns i alla stenbaserade byggmaterial. Blåbetong (blå lättbetong) är den största radonkällan bland byggmaterialen och framställdes mellan åren 1929 och 1975. Blåbetong innehåller radium som bildar radon när det sönderfaller. Blåbetong kan finnas i såväl armerade som oarmerade produkter för stomkonstruktioner och stomkompletteringar. Exempelvis vägg- och bjälklagselement, murblock och isolerblock. Blåbetong i form av lättbetongkross kan också finnas som värmeisolering i bjälklag. Blåbetong klassas inte som farligt avfall även om materialet avger radon.

Radon i hushållsvatten

Allt vatten som finns som grundvatten i berggrund och jord innehåller varierande koncentrationer av radon, uran och radium. Radon i vatten är främst ett problem vid egenborrade brunnar. Om vattnet innehåller radon kan det orsaka förhöjda halter av radon inomhus när man spolar vatten och duschar.  Höga halter är vanliga i områden med en berggrund bestående av uranrika bergarter, exempelvis Bohuslänregionen. Enligt Livsmedelsverket klassas dricksvatten från egen brunn som innehåller mer än 100 Bq/l som tjänligt med anmärkning. Vatten med mer än 1 000 Bq/l bedöms som otjänligt.

Radonmätning

Det enda sättet att upptäcka radon är att göra en radonmätning. I Sverige har är gränsen för högsta radonhalt i inomhusmiljöer 200 bq/m3. För tillförlitligt resultat och för att få fram ett årsmedelvärde bör mätningen göras under eldningssäsongen, under minst två månader. Eldningssäsongen pågår från 1 oktober till och med 30 april. Radonhalten varierar under dygnet och med årstiderna. Det beror dels på temperatur- och vindförhållanden. Men också hur ventilationssystemet fungerar och hur ofta det vädras. Därför är det viktigt att mäta under lång tid för att kunna få fram ett tillförlitligt årsmedelvärde. Ju längre tid, desto noggrannare blir en radonmätning. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att det finns cirka 400 000 bostäder i Sverige som har högre radonhalt än referensnivån 200 bq/m3. 

Radonhalten bör mätas:

• vid husköp
• vid om- eller tillbyggnation
• vid ändringar i ventilation- eller uppvärmningssystemet
• vid husbygge
• om det har gått mer än 10 år sedan den senaste mätningen.

Korttidsmätning

En korttidsmätning är bara rådgivande och ger en indikation på vilka radonhalter som finns. Mätningen kan inte användas för något myndighetsbeslut. En korttidsmätning bör endast utföras om det inte finns tillräckligt med tid för en långtidsmätning som till exempel vid husköp eller efter en åtgärd. En korttidsmätning görs på samma sätt som en långtidsmätning och bör pågå under minst 7 dagar, helt 10 dagar.

Långtidsmätning

En långtidsmätning visar årsmedelvärdet och ska göras under perioden 1 oktober till 30 april, under minst två månader. Långtidsmätning är det säkraste sättet att mäta radon på. Mätresultatet kan användas för myndighetsbeslut som till exempel behövs för att kunna ansöka om radonbidrag.

Gräns- och riktvärden för radon

De rikt- och gränsvärden som finns för radon är fastställda av Strålskyddsmyndigheten, Boverket, Arbetsmiljöverket och Livsmedelsverket. I bostäder och i lokaler för allmänna ändamål gäller gränsvärdet 200 Bq/m3 som årsmedelvärde för radonhalten. Referens- och gränsvärden för radon talar om hur hög radonhalten som mest får vara i inomhusluft och vatten. Om radonhalterna överstiger de gräns- och riktvärden som gäller bör en utredning göras för att ta reda på orsakerna till de förhöjda halterna.

Radonmätning i villa

Radonmätning i hus, villa samt radhus bör utföras under eldningssäsongen som varar från 1 oktober till och med 30 april. Mätperioden ska vara minst två månader (långtidsmätning) för att få fram ett årsmedelvärde och tillförlitligt resultat. Riktvärdet för radon i inomhusluften är 200 Bq/m³.  Vid exempelvis husköp kan en korttidsmätning göras. Korttidsmätningen är bara rådgivande och kan inte användas för myndighetsbeslut.

Mätning av radon i bostäder – metodbeskrivning.

Radonmätning på arbetsplatser

Radonmätning på arbetsplatsen är arbetsgivarens ansvar. Arbetsgivare bör vara medvetna om radonhalterna och vid behov vidta åtgärder för att minska dem. Att begränsa mängden radon på arbetsplatsen är en viktig och obligatorisk del av det lagstadgade arbetsmiljöarbetet. Radonhalten på en arbetsplats bör mätas under minst två månader mellan 1 oktober och 30 april. Om årsmedelvärdet av radonhalten under arbetstid överstiger den nationella referensnivån måste arbetsgivaren vidta åtgärder för att minska halterna.

Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser.

Radonmätning i flerbostadshus och bostadsrättsföreningar

Fastighetsägare är ansvariga (enligt miljöbalken 26 kap. 19 §) att kontrollera radonhalten i inomhusluften. Radonhalten i bostäder får inte överskrida 200 Bq/m3. Mätningen ska göras enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning. 

Den kommunala nämnden för miljö- och hälsoskydd har ett tillsynsansvar för att hyresvärden följer bestämmelserna i miljöbalken. Följaktligen kan kommunen be hyresvärden att undersöka och eventuellt korrigera radonhalterna i de byggnaden.

Metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder. 

Radonmätning i skola- och förskola

Enligt Strålskyddsförordningen ska radonhalterna i skolor och förskolor hållas under 200 Bq/m3. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att mäta och vid behov åtgärda radonhalter över referensnivån 200 Bq/m3.

Kompletterande vägledning till metodbeskrivning för radonmätningar i skolor och förskolor.

Strålsäkerhetsmyndigheten har uppdaterat sin vägledning om radonmätning i skolor och förskolor. Nytt är bland annat att uppföljande mätning ska göras med elektroniska instrument istället för med dosor för korttidsmätning.

.

Mätmetoder

Mätningar av radonhalten är en förutsättning för att kunna vidta effektiva åtgärder för att minska radonhalten. Radonhalten varierar ofta kraftigt både under dygnet och med årstiderna och därför bör mätningar ske med någon av de mätmetoder som anges i Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning.

Vad är radonmätare?

En radonmätare är ett instrument som används för att mäta radonhalten i inomhusluften. Det finns två huvudtyper av radonmätare. Radondosor: Dessa används oftast för långtidsmätning (minst 60 dagar) och skickas sedan till ett laboratorium för analys. Detta ger dig det mest tillförlitliga resultatet av radonhalten under en längre period. Elektroniska radonmätare: Dessa ger en snabbare indikation på radonhalten, oftast inom några dagar. De är enklare att använda och kan flyttas runt i hemmet för att mäta radonhalten i olika rum.

Oavsett vilken typ av mätare du väljer är det viktigt att läsa på och följa instruktionerna noggrant.

Mätning av gammastrålning

Bärbara enheter/mätare används ofta för att mäta gammastrålning. Gammamätaren hålls direkt mot vägg, tak eller golv och resultatet kan läsas av omgående. Vid kontroll av byggmaterial i en byggnad ska mätning göras på alla väggar, tak och golv. Genom att mäta gammastrålningen kan man ta reda på om huset eller byggnaden innehåller blåbetong. Blåbetong är ett byggmaterial som producerades mellan åren 1929 och 1975 och har utnämnts till den största radonskällan bland våra byggmaterial. Det användes flitigt i bland annat miljonprogrammet, men även i hus och höghus. 

Åtgärder mot radon

Om radonhalter är för höga är det viktigt att få hjälp med att att hitta orsaken och vidta lämpliga åtgärder. Åtgärder kan exempelvis vara att öka luftomsättningen, täta eller isolera beroende på var radonet kommer. Radon i hushållsvattnet kan avlägsnas genom att vattnet luftas innan det når bostaden.

Radonbesiktning

En radonbesiktning i hemmet involverar en noggrann undersökning av radonhalterna på plats, där professionella besiktningsmän ger förslag på lämpliga åtgärder efter avslutad undersökning.

Under en radonbesiktning ger besiktningsmannen  dig insikt i hur radon tränger in och möjliga metoder för att sänka radonhalterna (radonsanering). För att genomföra besiktningen krävs det att du har rapporten från den tidigare radonmätningen och en ritning av bostaden. Tillgång till golvbrunnar, vattenledningar, elektricitet och inspektionsluckor är också nödvändigt för att genomföra en grundlig undersökning/besiktning.

Radonsanering

En radonsanering utförs på olika sätt beroende på källan till radonet. Om det handlar om exempelvis markradon används en radonsug eller förbättrad ventilation, tätningar och radonbrunn. Handlar det om radonhaltigt vatten måste det luftas innan det tas in i huset.  

Radon åtgärder pris

För att minska radonhalten är det avgörande att förstå orsaken till den förhöjda nivån. Endast då kan lämpliga åtgärder vidtas. Först identifieras de källor som bidrar till radonhalten. Sedan utvärderas husets förutsättningar, som byggnadens struktur, ventilation och skick. Slutligen tas det fram ett förslag på åtgärder. Priset på en radonsanering kan skilja sig åt. Det beror dels på huset men också på vad som behöver åtgärdas. En del åtgärder är dyrare än andra. 

Vanliga frågor 

Vad är radon?

Radon är en radioaktiv gas som finns naturligt i marken och kan sippra in i byggnader. Den kan orsaka lungcancer om man utsätts för höga halter under lång tid.

Var finns radon?

• Marken under och runt huset
• Vissa byggmaterial (blåbetong)
• Vatten från egen brunn

Hur mäts radon?

• Spårfilm med filter (långtidsmätning)
• Kontinuerligt registrerande radoninstrument (långtidsmätning)
• Elektretbaserad integrerande radonmätare (långtidsmätning)
• Gammamätare (korttidsmätning)

Vilka är riktvärdet för radon?

• 200 Bq/m3 i bostäder och lokaler för allmänna ändamål
• 200 Bq/m3 i nya byggnader
• 200 Bq/m3 på arbetsplatser ovan mark
• 400 Bq/m3 i källare och bergrum på arbetsplatser
• 1300 Bq/m3 i berg och gruvarbete

Vad gör man om radonhalten är för hög?

• Öka luftomsättningen
• Täta otätheter i grunden
• Installera radonsug
• Använd filter om radonhalten i vattnet är för hög

Tips:

• Beställ en radonmätning! Det är det enda sättet att veta om du har för höga radonhalter i ditt hem.

Radon är en allvarlig hälsorisk, men det är möjligt att skydda sig. Genom att mäta radonhalten i ditt hem och vidta åtgärder om den är för hög kan du minska risken för att drabbas av lungcancer.